Jag lovade ju att jag skulle skriva mer om vad min tro går ut på,

men eftersom att jag inte orkar tänker jag lägga in en uppsats jag skrev

i 3:an på religionen! Vi skulle skriva om "de stora livsfrågorna", och så fick vi välja

en fråga av ett par stycken (som våran lärare valt...) som vi skulle skriva om.

En uppsats basserad på våra egna åsikter!

Jag valde det här ämnet!      _______________________
                                                  
                                 |
                                                  
                                 |

Finns gud ?

Jag tror på högre makter, jag tror på något bortom människan.

Jag tror på att det finns något som kan göra saker som ofta går förbi oss, långt förbi oss.

Tror jag på gud, tror jag på existensen av den allsmäktige fadern?

Nej, det gör jag faktiskt inte.

Jag tror på den här världen som vi lever i, jag tror på henne.

Ja just det, henne. Moder jord kallas hon.

Jag tycker att hon, som en högre makt, stämmer bättre in på hur det har varit, hur det är och hur ”det kommer att bli”, om inte människan skärper sig.

Gud är god och kärleksfull är ett par ord jag hört ett par gånger, men om det är han som ”styr och bestämmer” här i världen, så skulle den inte vara såhär, om det nu inte är så att denne gode och kärleksfulle gud vill straffa oss.

Så antingen har det skett ett stort missförstånd gällande guds personlighet, eller så existerar han inte. Jag tror på det senare.

Tänk dig detta, moder jord har skapat livet, och allt det vackra i livet.

Människan har förstört mycket av det, hon tar sin hämnd med orkaner, jordskred och tsunamis.

Hon gav oss makten att styra hennes livsverk, och vi utnyttjade den här makten till max, till fördärvet, och nu får vi igen, planeten håller på att smälta bort.

Låter rimligt i mina öron i alla fall.

Därför har jag svårt att tro på gud, hade gärna gjort det.. jag menar, han låter ju som en hel schysst snubbe, men som sagt, som det är idag tror jag inte att denne gud som folk pratar om existerar.

Det är vad jag tror, inte vad jag vet, vad jag tror.

_____________________________

Det fanns en tid då jag inte trodde på något utöver det vanliga.

Men jag insåg att det är lättare att gå genom livet när man vet vad det går ut på.

Jag kunde inte svära min tro på någon av de allsmäktiga gudarna

som många andra vigt sina liv till!

Jag ville tro på något allsmäktigt, något större än oss.

Och efter noga övervägande och mycket funderande och filosoferande,

var det här det jag kom fram till!

Måste även säga att fitthuvudet till religionslärare som vi hade är dum i skallen.

Man kan inte sätta ett betyg på en persons åsikter, aight?

Så därför antog jag att det hon skulle betygsätta var sättet vi resonerade och skrev på!

Men icket!

Jag fick ett svar på min uppsats, på

ETT HELT FUCKING A4!

En av meningarna var följande:

"Jag vill ta ifrån dig en tes, och det är nämnligen att gud skulle vara ondskefull, för det är han inte."

Wait, what?!

Nämnde jag att hon e kristen btw...?

Det du inte vill att människor ska göra mot dig, ska du inte heller göra mot dem.

Judismen

Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni också göra för dem.

Kristendomen

Ingen av er är troende förrän han önskar för sin broder det han önskar för sig själv.

Islam

Gör icke mot andra vad du icke vill att de ska göra mot dig.

Konfucianismen

Betrakta din nästas vinst som din egen vinst, och din nästas förslust som din egen förslust.

Taoismen

Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv.

Buddismen

Om man ser sig själv i alla och alla i sig själv kan man inte skada någon, ty det skulle betyda att skada sig själv.

Hinduismen

Jag är ateist, men dessa ordspråk tycker jag vi alla kan tänka en extra sekund på!

Man hör på namnet ateist (ickegudstro) att man inte tror på gudar, men för det betyder det inte att man inte tror på något större än de synliga och simpla livsformerna vi har på jorden! (däribland människan)

Jag till exempel tror på moder natur som det större! Inte som en gud, och inte som ett väsen som kan kontrollera människan och dess medvetande, och inte som ett väsen som kan uppenbara sig eller tala.

Men dock som ett eget medvetande! Något som har kapaciteten till att känna. Både fysiskt och psykiskt!

Så när vi förstör henne, så ger hon tillbaka med tsunamis, orkaner osv osv, men innan så varnar hon såklart djuren, eftersom att de inte gjort henne något ont!

Det är förståss mer komplicerat än hur jag beskriver det, jag skulle kunna referera till en massa händelser och beskriva varför jag tycker att det är omöjligt att det kan vara på något annat sätt och vis.

Min tro kom absolut inte helt ur det blå, den är noga igenomtänkt.

Eftersom att jag ville ha något att tro på, men inte riktigt tyckte att någon religion eller tro som redan fanns exakt stämde ihop med det läget som idag existerar på vår jord! Så jag har surfat på internet och läst en massa böcker... och det jag skrev här ovanför om moder natur, det är vad jag kom fram till!

Dock som jag sa, hade jag kunnat beskriva min teori, min tro bra mycket bättre, men jag orkar helt inte ikväll! Så jag får ta det i ett annat inlägg när jag har mer tid.

Vad tror du på?

Hores och slynes, ha så kuk, till nästa gång !

"Feghet ställer frågan: är det säkert?

Ändamålsenlighet ställer frågan: är det politiskt?

Fåfänga ställer frågan: är det populärt?

Men samvetet ställer frågan: är det rätt?

Och det kommer en tidpunkt då du måste välja en ställning som varken är säker, politisk, eller populär - men man får helt enkelt ta och finna sig i det, helt enkelt, för att det är det rätta!

 

---->Den glödhetaste platsen i helvetet är reserverad för dem som förblir neutrala i tider

av stora moraliska konflikter." <----

 

Marthin Luther King, Jr.

 

Vi har fått rösten, vi har fått synen, vi har fått känseln.

Det är tänkt att vi ska tala, tänkt att vi ska se, tänkt att vi ska känna.

Men framförallt, har vi fått våran anda!

Bli ej stum, var ej blind, sluta aldrig känna!

För det är det censuren vill att vi ska göra,

och det måste vi kämpa emot, vi måste aldrig, och återigen aldrig

låta någon stjäla vår anda!

För i slutet, är det det enda vi har kvar,

det är vårt enda medel till ett samhälle som verkligen kan säga

att vi annvänder yttrandefriheten till det den står för,

till ett samhälle som inte ljuger för dess folk, med censur.

För ett samhälle med censur, ett samhälle byggt på lögner,

är inte värt att försvara!

Men ett samhälle byggt på sanning, det är värt att kämpa för!

 

___________

Finsk roulette:  de manliga deltagarna lägger upp kukarna på bordsskivan. En man/kvinna springer runt på bordet med spikskor.

Fransk roulette: man tar fyra p-piller och en magnecyl, skakar om och låter en av de kvinnliga deltagarna i spelet välja.

Är du på eller...?

De som dansar anses vara idioter av de som inte kan höra musiken.

/George Carlin.

Livet är som en sång, i dur eller i moll!

Alla har en egen låt, och för att kunna höra någon annans rytm

måste man lyssna noga, väldigt noga.

Man blir så ofta dömd över de texter man sjunger rakt ut,

och folk glömmer att lyssna på det som hörs mellan raderna.

Alla försöker dölja sina texter, och om inte det så kanske en vers eller två!

Och det är inte förrens det speciella ögonblicket då du hör, som

du kan försöka förstå en människa.

Men bara försöka, för att förstå det är någonting som vi inte kan göra för varandra.

Det enda man kan göra är att utvecklas av vetskapen om en genre

du aldrig hört förut, och visa medkänsla på ett passande vis.

Jag säger det en gång till, jag har sagt det förut och jag kommer att fortsätta att nöta ut det...

... allting har en orsak, särskillt en människas beteende.

Ett beteende skapas genom intryck från den yttre världen, och särskillt från barndomen.

Ingen har samma uppväxt, ingen har haft samma upplevelser.

De bestämmer hur du reagerar på saker, hur du reagerar på livet!

Och man kan inte dömma någon för det den gör, förens du vet

vad den underliggande orsaken är och fullt kan förstå den,

och eftersom ingens upplevelser är olika...

...kan du alltså inte dömma någon!

Skriv din egen låt, och visst, håll den innom dig!

Håll den innom dig för det finns folk som vägrar lyssna på den och inte anstränger sig en tum

för att verkligen höra, och då missbedömmer dom din sång och därmed även dig!

Håll den innom dig, för dessa folk är inte värda att sjunga för.

Men du får inte själv råka stänga ute den person som verkligen försöker lyssna,

för det är den personen som är värd sanningen, som är värd

att få höra din lyrik.

Det är den personen som är förtjänar att få höra rytmen du dansar till!

De som dansar anses vara idioter av de som inte kan höra musiken.

DAGENS CITAT

Är två stycken som jag tycker hör ihop.

Kan ni se samma sammanband som jag?

 

Min definition av ett fritt samhälle är ett samhälle där det är ofarligt att vara impopulär.

Adlai E. Stevenson.

Vad man vill se i media är skenbar mångfald som döljer en egentlig enformighet.

Joseph Goebbels.

Dagens ögon är tänkta till att blunda.

Vad är vi rädda för egentligen?

Vad är livet du har, jämfört med livet du ville ha och kan få om du kämpar?

Ingenting.

Men det är ju trots allt enklast att ta det säkra före det osäkra,

vi har nog helt enkelt blivit för lata för att ens försöka!

XoXo

Säg mig, är din hjärna så

förvriden som jag tror att den är?

Himlen var mörk

månen stod högt

alldeles ensamma, hon och jag

Hennes hår var mjukt

Hennes ögon var blå

Jag visste precis

Vad hon ville göra

Hennes hy så len

Hennes ben så vackra

Jag lät mina fingrar vandra

Längs hennes ryggrad

Jag visste inte riktigt hur

Men jag gjorde mitt bästa

Jag började med att lägga

Mina händer på hennes bröst

Minnet av min rädsla

Mitt hjärta som dunkade

Sakta särade hon

De vackra benen

Och när jag gjorde det

Fanns det ingen skam

Det kom på en gång

Den vita saften

Äntligen var jag klar

Det är över nu, äntligen

Den allra första gången

Jag mjölkade en ko.

Nåå..?

"Det är en fantastisk känsla att upptäcka,

att enheten i komplexa fenomen visar sig vara saker

som är mycket långt från den direkta synligheten."

Förut visste jag inte vad det var som slog slint, när det slog till.

Men jag kan se sammanbandet nu, även om jag inte förstår det.

Jag har inte andats så ofta nu för tiden, och det får mig att undra

om jag är påväg tillbaka till slutet.

Minnet har börjat svikta mig igen, jag kan vakna upp på morgonen

och undra om jag ens varit vaken dagen innan.

Saker har börjat rulla, åt det håll jag ville!

Men vägen dit, även fast den är påtagligt rak

och fin, så känns den svår och jobbig.

Jag finanserar mina egna gupp, och skapar min egen halka.

Och ibland undrar jag om jag orsakar mina egna fall, medvetet.

Men som vanligt, pustar jag bara ut och låtsas som ingenting,

fast skakningarna bara blir värre och värre, och andningen svårare och svårare.