Truth always rests with the minority, and the minority is always stronger than the majority, because the minority is generally formed by those who really have an opinion, while the strength of a majority is illusory, formed by the gangs who have no opinion - and who, therefore, in the next instant (when it is evident that

the minority is the stronger) assume its opinion ... while Truth again reverts to a new minority.

Soren Kierkegaard.

___________________________

Ganska sant eyy?

Tycker jag iaf!

Problemet är bara, att så många vill förbli neutrala.

Vara blott en dominobricka, som faller för den makthavande handen.

Jag har valt att inte bli sådan, jag väljer att vara det jag aldrig skulle ha vågat vara

om jag inte hade funnit detta kryphål i systemet, om jag inte funnit min röst.

Jag väljer att leva med ett mål större än villa, volvo och snorungar.

Jag säger inte att det kanske inte existerar någonstans längs vägen, men det är inte något jag siktar på.

Jag vet, att jag inte är cut-out för att göra något större för mänskligheten, därför

tänker jag göra stora saker för individen, även om de kan verka små i någon annans ögon.

Jag kan inte tänka mig att leva på något annat vis!

Jag vill inte tro att jag kom till världen bara för att! Jag tänker skapa mig själv ett syfte.

That's it!

Vad du gör är din ensak, slutsatsen är densamma. Jordens undergång.

Hur lång tid har vi egentligen på oss?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I think I need to get myself  locked up. Confined to solitude. Away from this world and it's chaos.   Wouldn't that be nice? ...

I can hear something lurking, dont really know what it is though. But it feels kinda desensitized, empty in some fashion. It has done for a while now, but I haven't really been able to figure out what it is yet. It feels like if I did figu...

I miss the comfort of spontaneity. Back then, nothing was impossible. And now, most of it all is. Even the most simplest of things. They can't be done, can't be implemented. It's total Bullshit,that's what I say. I hate that time has made...

Maybe you aren't there, yet you exist. The line between real and unreal isn't what it used to be. I see you everywhere, making my continuality consistant. Making my space undefendable. Making my space a viscious place. It sets me to longter...

I get put in a corner. I feel quite safe there. It overlooks the whole room, my spot. Everything seems to have a continuing calm pattern. The sounds and the movements. 15 people sitting still, 3 people moving randomly, yet not. They move ...