Direktlänk till inlägg 10 mars 2010
Why am I fighting to live,
If I'm just living to fight.
Why am I trying to see,
When there aint nothing in sight.
Why am I trying to give,
When none gives me a try.
Why am I dying to live,
If I'm just living to die.
Svaren till frågorna finns där, infact... så e dom rätt så självklara. Ändå, så tvekar man.
Vart försvann glöden? Jodå, jag vet. Hur får man tillbaka den? Jo, jag vet. Men vad händer längs vägen egentligen... jo, jag vet... livet, plus och minus i en allt för äcklig symbios. Är det verkligen värt det? Jo, jag vet. Det är det faktiskt verkligen inte. Så varför fortsätter klockan att ticka? Jo, jag vet. Obligationer, skyldigheter... Hur fick man dem? Jo, jag vet. Dem finns i blodsbandet. Vart finns den där off-knappen, som finns på så många andra aparaturer? Jo, jag vet. Den finns i en dröm du drömde för länge sedan. Vart är den drömmen nu? Jo, jag vet. Den är sedan länge bortknuffad av känslan av en kontinualitet som du ej kan göra något åt. Vart kom den känslan ifrån? Jo, jag vet. Den kom när glöden försvann, Hur hamnade man i den här onda cirkeln? Jo, jag vet. Man insåg att det inte finns någon som helst rättvis väg ut.
I think I need to get myself locked up. Confined to solitude. Away from this world and it's chaos. Wouldn't that be nice? ...
I can hear something lurking, dont really know what it is though. But it feels kinda desensitized, empty in some fashion. It has done for a while now, but I haven't really been able to figure out what it is yet. It feels like if I did figu...
I miss the comfort of spontaneity. Back then, nothing was impossible. And now, most of it all is. Even the most simplest of things. They can't be done, can't be implemented. It's total Bullshit,that's what I say. I hate that time has made...
Maybe you aren't there, yet you exist. The line between real and unreal isn't what it used to be. I see you everywhere, making my continuality consistant. Making my space undefendable. Making my space a viscious place. It sets me to longter...
I get put in a corner. I feel quite safe there. It overlooks the whole room, my spot. Everything seems to have a continuing calm pattern. The sounds and the movements. 15 people sitting still, 3 people moving randomly, yet not. They move ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|